Att vara singel har nog varit det bästa som kunde hända mig, för jag märker verkligen hur mycket jag har behövt mogna när jag varit själv, hur mycket jag måste klara på egen hand, utan att ha en annan person att förlita mig på. Don't get me wrong, tiden med Richard är tid jag alltid kommer värdera och han är en person som alltid kommer betyda mycket för mig, men att ta steget ut från ett förhållande som inte alltid var så bra är något jag aldrig kommer ångra. Jag har lärt mig vad det betyder att vara självständig och mitt "nya" motto är att en bra kvinna reder sig själv. Hade jag inte varit singel hade jag aldrig åkt, en sådan idé fanns aldrig ens med på kartan.
Efter sommaren på Ulvön har jag haft en helt annan syn på livet, du lever bara en gång så se till att göra något bra av det livet du fått! Jag kan inte sitta hemma på samma sätt som jag kunde förut, för helt ärligt vad lat jag var. Jag tog alltid dom enklaste vägarna och ville aldrig riktigt kämpa för något och gav väldigt lätt upp om något gick emot mig. Men nu, speciellt det senaste halvåret kanske, har jag känt att det är dags att ta tag i mitt liv. Jag har börjat med körkortet (äntligen!), jag har tagit tag i skolan och har för första gången på länge faktiskt studiemotivation för nu jäklar ska jag göra det här och inte ge upp. Träningen har blivit aningen bättre även om jag råkade ut för ett bakslag precis efter jag kommit igång eftersom jag nu handskas med en av dom värsta sjukdomstillstånd jag varit med om, men det går över och då sätter jag igång igen. Nu har jag så mycket planer för mitt liv men måste bara lyckas välja en riktning så jag vet vad nästa steg blir.
2015 är mitt år, det vet jag!
